MILANO #1

Det har blivit lite av en tradition att åka på en weekend med bloggvännen Linda varje vår. Tidigare år har vi varit i Budapest och Rom – denna gång föll valet på Milano då jag lyckades hitta väldigt prisvärda flygbiljetter och ingen av oss hade varit där innan. Sagt och gjort, vi packade våra väskor – and let the Milan adventure begin eller vad vi valde att kalla resan #theproseccotour

 

Dag 1. Efter en rätt kort flygtur och en timmes bussfärd – och nån timmes ”försöka hitta hotell-gatan”-promenad checkade vi in på Nhow, vårt fyrstjärniga designhotell där vi blev uppgraderade till ett superior room. Coolt ställe, kändes som att gå in i ett parkeringshus, allt i betong, mörkt målat med några färgklickar i form av dyra designmöbler och röda plastkaniner på väl utvalda ställen. Vi bestämde oss för att dra ut och käka direkt, hittade direkt till ”pubstreet” (min teori om att alla städer har en pubstreet stämmer garanterat) vid floden Navigli Grande. Vi valde en pizzeria som placerade oss märkligt nog alldeles vid ingången trots att det fanns fullt med platser – förmodligen för att vi är så jäkla coola. Ska ni käka pizza i Milano så är Pizzeria Premiata ett säkert kort! Efterrätten intogs i form av en spritz  på ett ställe på andra sidan floden – med det fyndiga namnet…Spritz.

 

Dag 2. Promenad till stadskärnan, gick bara liiiite åt fel håll på grund av en osynlig bro. Intog en proseccobrunch med utsikt över Doumo di Milano, näst största gotiska katedralen i världen (om man litar på wikipedia) och byggdes mellan 1300-1800-talet. Förskräckligt vacker och detaljrik, vilket jobb. Precis bredvid katedralen ligger den vackra gallerian med massa märkesbutiker, fastnade framför Pradas fönster och fick värsta inspirationen. Även om exklusiva märken inte är min grej så är det kul att leta inspiration - när jag sen gör det jag gör allra bäst,  går på secondhandjakt. Till min besvikelse lyckades vi inte se en enda sådan butik, bara en på dyraste gatan i stan som enbart sålde märkesvintage - typ dyrare än nyskick. Därefter hamnade vi i en park med sköldpaddor…och mer prosecco. Dagens mål var att se Leonardos berömda väggmålning, nattvarden - the last supper – sagt och gjort. Hittade dit, lätt som en plätt, fixade biljetter och pimplade öl på Bar Magenta i väntan på vår tur. Varje besöksgrupp får exakt 15 minuter var att beundra målningen. Helt klart värt! Extra bra timing eftersom vi var där på annandag påsk - vilket är den dan som Jesus lär ha återuppstått enligt bibeln (om jag kommer ihåg min konfirmationslära rätt. Edit: det gjorde jag inte, han återuppstod visst på söndagen - men visade sig för sina lärljungar på annandagen, så nästan rätt). När vi kände oss klara med historiska byggnader, kyrkor och Jesus drog vi till Milanos solsida, satte oss på bryggan och köpte iskall Peroni av ölkillen. Flera stycken faktiskt. Äta, man måste ju äta också kom vi på, det blev buffé och Aperol med världsgoda inlagda saltgurkor och massa annat gott. Jag gillar när en måltid består av massa olika saker, jag tröttnar så sjukt snabbt på en rätt.

 

På kvällen föll valet på nattklubben Loolapaloosa – ett jäkla skitställe enligt min åsikt. Musiken var enformig, enbart spanskt/latino, killarna kunde inte bete sig och på bardisken skedde nån slags pinsam "sexy dancing" av två brudar. Så jag hängde mest på uteserveringen där jag hade hyfsat intressanta samtal med italienare och spanjorer som försökte gissa min ålder. Men jag kan absolut tänka mig att många tycker att det här är "the place to be" om nätterna. Not my cup of tea. 

 

Fortsättning följer...

 

 

Kommentera här: